Det saknas 30 miljarder i kärnavfallsfonden

Den senaste veckan har vi hört rapporter om att det saknas ca 30 miljarder kronor i den svenska kärnavfallsfonden[1]. Jag ska försöka förklara varför det är intressant i diskussionen om vindkraft.

Det finns många som intensivt tror att kärnkraft är det enda rätta, att det är billigast och bäst. De tror gärna att om vi bygger vindkraft i Sverige så kommer Sverige att krossas som nation under sina elpriser. De hänger upp sig på vindkraftens subventioner och jämför priset på el från vindkraft med de låga elpriser som kärnkraftsbolagen tagit fram för priset på el från kärnkraft. Den jämförelsen haltar av många anledningar.

Därför tänkte jag att vi idag ska titta på de "subventioner" som finns för energislagen och beröra det som gör det svårt att jämföra priset på el från vindkraft och kärnkraft.

Kärnavfallsfonden

Först tittar vi på kärnavfallsfonden. Hit betalar alla ägare av kärnkraftverk idag 1 öre per producerad KWh. Fonden har många syften; den ska bl.a. räcka till att forska fram en säker metod för slutförvaring av avfall och för att genomföra slutförvar av avfallet.

Här svarar de flesta kärnkraftskramare direkt:

Hade inte grönfalangen dessutom stoppat utbyggnaden av nya moderna verk så hade vi varit på god väg att förbränna det avfallet vi redan har.

Tyvärr är det så att till avfall räknas inte bara uttjänt bränsle utan även generatorer, trycktankar, rör osv som är så radioaktiva efter 40+ års tjänst att de måste slutförvaras. Dessa komponenter kan inte användas som bränsle i "moderna verk".

Det finns också mycket stora kostnader befattade med det som kallas moderna verk eller framtidens kärnkraftverk (Generation 4 och uppåt). Dessa kärnkraftverk använder sig oftast av flytande bly eller natrium som kylmedium för att kunna hålla igång reaktionen i uttjänt bränsle. Dessa kylmedium medför mycket större risker som vi sett genom historien.

Monju som är en breed-reaktor i Japan fattade eld år 1995. Det tog 15 år att reparera den[2]. För att hålla sitt natrium flytande har den dessutom förbrukat el under dessa 15 år. Reaktorn har hittills kostat 50 miljarder kronor att bygga och kan maximalt generera 260 MW. Troligen kommer den aldrig att tas i komersiellt bruk igen då många delar nu redan tjänat ut innan verket ens hunnit producera så mycket el som det förbrukat under bygge och reparation. Man ljög som vanligt något alldeles fantastiskt om olyckans omfattning.

I Frankrike har bl.a. Tricastin som också är en snabb breed-reaktor råkat ut för olycka där natrium läckt ut. Reparationskostnaden har beräknats till 300 miljoner kr. [3]

I Kalpakkam i Indien har man dragit på sig två allvarliga olyckor i en och samma snabba breed-reaktor. Bl.a. läckte 100 Kg radioaktivt natrium ut. Reparationskostnad 2 miljarder kr 1987 + 200 miljoner kr 2002. [3]

Breed-reaktorer förkommer mycket oftare i olycksstatistiken än de vanligare lättvattenreaktorerna som vi har i Sverige.

Så nej, vi kan nog inte räkna med att avfallsproblemet ska lösa sig genom att vi bygger en snabb breed-reaktor i Sverige. Slutförvar är den mest ekonomiska och realistiska lösningen i dagsläget och det är det vi måste planera för, och det är den kostnaden som kärnkraften måste bära genom att avsätta kapital i Kärnavfallsfonden.

Nybyggd kärnkraft ger dyrare el än gamla verk

När man byggde kärnkraftverken i Sverige på 70 och 80-talen så byggdes de med statliga medel eftersom staten var ägaren. Någon marknadsränta behövde inte betalas. Därför kan man inte använda sig av pris på el från dessa kärnkraftverk i jämförelsen med vindkraftverk eftersom vindkraft nästintill uteslutande finansieras med marknadsräntor.

Nya kärnkraftverk måste också uppfylla högre säkerhetskrav. Vi har sett effekterna av jordbävningar och tsunamis i Japan. Vi vet att terrorister skulle kunna använda flygplan för att förstöra reaktorer och skapa otroligt destruktiva olyckor, finska Olkiluoto 3 har byggts för att klara en flygplanskrasch. Det behövde man inte oroa sig för på 80-talet, sjävklart kostar denna säkerhet mycket pengar vilket gör att priset på elen som verket producerar måste bli högre.

Kärnkraften räknar inte in alla kostnader

Idag subventioneras kärnkraftverk fortfarande till stor del av statliga lågräntelån. Lån som vindkraften inte får ta del av. Dessutom tar skattebetalarna oftast risken om något går fel. Arevas mångmiljardförlust vid bygget av Olkiluoto 3 ser ut att få bäras av franska skattebetalare då bolaget är statligt ägt, och Frankrike utlovat ett kostnadstak på bygget. Finländarna klarar sig billigt undan, men är det rättvist? Borde inte Finländarna få betala det riktiga priset för sin kärnkraft? Kanske hade de inte byggt mer kärnkraft om de betalat de rätta priset.

Även svenska staten har bidragit med 1 miljard kr till Olkiluoto 3 genom Svensk exportkredit, våra skattemedel. Så visst är byggnationen av kärnkraftverk subventionerad.

Vidare är inte kärnkraftverken i världen betryggande försäkrade. När en stor kärnkraftsolycka inträffar står bolagen med byxorna nere. Tepcos aktie har i princip utplånats. Staten har fått gå in, och återigen står skattebetalare och betalar för kärnkraftens mörkade kostnader. Då ska man ändå betänka att säkerheten varit medvetet eftersatt i många japanska reaktorer för att nå maximal vinst under decenium.

Vindkraften räknar inte in alla kostnader

Vindkraft behöver reglerkraft då det är en intermittent energikälla. Blåser det inte måste någon annan producera den efterfrågade elen. Reglerkraften behöver dock stå still när vindkraften producerar och efterfrågan är låg. Att ha stillastående reglerkraft kostar pengar. Det kärnkraftsförespråkarna bekvämt glömmer bort är att kärnkraft också behöver reglerkraft. Det går inte att växla kärnkraften upp och ner i effekt, det skiljer mer än 50% i efterfrågan mellan dag och natt på el i Sverige. Kärnkraften går dock på 100% dygnet runt, det är vattenkraften som fyller i resten när det behövs.

Den mängd relgerkraft vi har i Sverige räcker till både kärnkraft och vindkraft, vi är lyckligt lottade. Enligt beräkningar kan vattenkraften reglera upp till 30 TWh el per år från vindkraft. Förra året producerade vindkraften 7 TWh, så vi kan bygga ganska mycket mer vindkraft innan vi slår i detta tak.

Vad säger de senaste studierna om priset på el från kärnkraft och vindkraft?

Todo

 [1] Skånskan - Kärnkraftsbolagens mardröm – avfallet

[2] http://www.fissilematerials.org/blog/2010/05/japanese_fast_breeder_rea.html
[3] http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_nuclear_power_accidents_by_country

Publicerad: 2012-06-08
Senast ändrad: 2012-06-08

comments powered by Disqus