Vindkraft är den dyraste formen av elproduktion

Påstående

Vindkraftverken betalar inte ens för materialet de är byggda av. De är ett ekonomiskt fiasko och vi medborgare får betala mycket dyrt för den ohederliga utbyggnaden av vindkraften.

Korta svaret

Vindkraft drar stor nytta av storskalighet, närmare bestämt en exponentiell nytta. En liten ökning av bladens längd ökar kraftigt mängden energi som kan fångas med vindkraftverket. Detta eftersom energin fångas av en cirkelyta.

Matematiskt beräknas ytan enligt formeln nedan. Detta ger vindkraftverk en stor fördel gentemot till exempel solkraft (som följer en linjär formel).

Vindkraft ∏ × radien ^ 2.
Solkraft
bredd × längd

Vindkraft har pga tekniska framsteg, massproduktion och storskalighet därför blivit billigare och billigare för varje år som gått. Många verk idag innehåller inte ens växellåda vilket gör att verken är i princip underhållsfria i 25 år. Det är få andra energislag som har så stabil driftsekonomi.

I jämförelse har kolkraftens kostnader ökat pga minskad tillgång på lättåtkomligt kol. Pga av de stora risker kolkraft och naturgas för med sig (fossila bränslen) när de förbränns och avger koldioxid som vi vet är en växthusgas kommer kolkraften att fortsätta bli allt dyrare med införda koldioxidskatter. Att försöka lagra koldioxid under mark skjuter upp priset över 100 öre/KWh vilket år 2010 t.om är dyrare än nybyggd solels-produktion.

Kärnkraften har länge fått statsgaranterade lågränte-lån vilket är att räkna som en stor subvention. Det ser nu ut som om många stater överger detta system. När kärnkraften nu får konkurrera på lika villkor visar sig förnyelsebara energislag ligga helt i parietet med kärnkraft år 2010.

Jämförelse nybyggda anläggningar år 2007 (per KWh, utan stöd):

Vattenkraft
25 - 43
Vindkraft 43 - 80
Kärnkraft 50
Biokraftvärme 67 - 89
Kolkraft med koldioxidavskiljning 72 - 87

Elforsk säger 27 - 38 öre för kärnkraft i sina teoretiska beräkningar, men både Flamanville och Olkiluoto 3 som byggs nu med kraftiga "förseningar" ligger på 50 öre. Se t.ex. denna nyhet på Bloomberg där EDF, världens största operatör av kärnkrafterk, beräknar kostnaden per KWh till 0,054€ vilket idag är ca 52 öre / KWh.

Man kan läsa om dessa siffror i Elforsks rapport "El från nya anläggningar 2007" på sidan 109 i PDF:en (87 i rapporten).

Anläggningar som byggs 2025 - 2050 (per KWh, utan stöd):

Vattenkraft
25 - 43
Vindkraft 25 - 70
Kärnkraft 50 - 100
Biokraft 50 - 120
Kolkraft med koldioxidavskiljning 90 - 140

Kommentarer om varje energislag

Vattenkraft: 25 - 43 öre
Kommer troligen inte att ändras nämnvärt. Vattenkraften är en förnyelsebar resurs så något bränslepris kommer inte att påverka. Det är en mogen teknik så produktionseffektiviteten kommer inte gå upp nämnvärt.

Vindkraft: 25 - 80 öre
Allt större vindkraftverk byggs och de får allt bättre ekonomi pga de fördelar vindkraften drar av storskalighet. Äldre verk har kvar sina högre priser.

Kärnkraft 50 - 100 öre
Tillgången på uran blir allt mer osäker ju längre fram i tiden vi går. Vi vet att de reserver vi har räcker i 50 år om det inte byggs fler kärnkraftverk men många länder bygger nu fler reaktorer vilket kommer att öka konkurrensen och minska tillgången. En stor del av uranet på marknaden komemr idag fårn nedmonterade ryska och amerikanska atomvapen. Detta lager kommer att ta slut och priset öka. Kärnkraften komemr också att dras med ökade kostnader för säkerhet. Säkerheten på svenska kärnkraftverk är idag katastrofal. Mer vakter och bättre skalskydd kommer också att bidra till höjda kostander för kärnkraften.

Kolkraft med koldioxidavskiljning: 80 - 200 öre
Tillgången till kol på marknaden blir allt mer knaper. Kina importerar inte kol från Australien för skojs skull. Energivärdet i det kol vi har kvar i backen är lägre än vad det var förr - vi har plockat russinen. Det gör att kostnaderna går upp för brytning och transporter - frakta och bryta lika mycket material - men få ut mindre och mindre energi.

Biokraft: 67 - 120 öre
Det är svårt att förutse hur jordbruksproduktionen kommer att gå med tanke på nya förutsättningar pga klimatförändringar. De flesta forskare är överens om att varje grads ökning av temperaturen kommer att minska jordbruksproduktionen med 10%. Det finns också en påtaglig konflikten mellan bioenergi och mat som vi såg i fallet med majs/etanol. Samtidigt blir gentekniken allt bättre, kanske kan alger och bakterier anävnds till att få ner kostnaden för biobränslen.

 

“The answer, my friend, is blowin’ in the wind” hävdade Bob Dylan redan 1962. Tre decennier senare förstod greve Wathier Hamilton på slottet Barsebäck samma sak. Sitt första vindkraftverk satte han upp bakom knuten 1995. Döpte på skoj skapelsen till “Barsebäck 3″.
- Ettan och tvåan var ju redan upptagna, skrattar han.
- Det tog sju år, sedan hade investeringen betalat sig. Underhållet är minimalt, det sköts av en firma som smörjer och byter olja en gång om året. Nu gör jag en präktig vinst varje år genom att sälja till de stora elbolagen. Pengarna tickar in medan jag ligger och sover. Det är suveränt.

Detaljer

Bränslekostnad

Vinden som bränsle är fri. Oavsett om kineserna använder mer, indierna bygger ut sin vindkraft så kommer kostanden för bränslet med energislaget vindkraft alltid förbli noll.

På energislagen kolkraft ser vi redan ökade bränslekostnader så till den grad att kolkraft nu är dyrare än vindkraft. Kina köper stora mängder kol från Australien eftersom deras inhemska produktion inte räcker till alla deras kolkrafterk. Minns kolet som föll överbord rakt ner på det Stora barriärrevet? Varför frakta kol jorden runt när vind finns i alla länder? Tyskland byter inte till brunkol för att det är hippt, de gör det för att det är ekonomiskt - det svarta (mer energirika) kolet börjar helt enkelt ta slut och bli oåtkomligt. Läs mer om det under EROEI.

Personalkostnad

På ett enda av sveriges kärnkraftverk arbetar 1000 personer. Jämför det med vindkraftverken där man via SCADA-system övervakar i princip alla vindkraftverk på distans. Uppstår ett problem så skickas reparatör ut, det behövs inte folk på plats 24/7.

Energisäkerhet

Kärnkraft: Allt fler länder vill ha tag på uran, priset räknas gå upp eftersom produktionen kommer att ha svårt att hänga med. Uran blir också dyrare när oljan blir dyrare, både att bryta, transportera och slutförvara. Det går inte att återställa urangruvornas förstörelse.

Vindkraft: I värsta fall producerar verket ingen el. Det kan monteras ner för skrotvärdet i stål, magneter och kopparledningar. Marken kan återställas och användas för jordbruk eller bebyggelse. Lämnar inga spår efter sig.

Publicerad: 2010-06-13
Senast ändrad: 2015-03-28

comments powered by Disqus