2013-08-07

Globalthinker

0

Mats Odell skrev en insändare i SvD den 5:e augusti 2013. Insändaren har fått 134 kommentarer hittills. I princip säger ingen emot honom i någonting trots att grova faktafel finns i insändaren. Så jag tänkte sätta bettet i Odell och ge er fakta som visar att hans argument inte håller.

En politiskt kortsluten elmarknad där grön el garanteras lönsamhet medan marginalerna på traditionell el pressas av låga elpriser är bara en av flera viktiga orsaker till Vattenfalls problem efter Nuon-förvärvet.

Det finns två länder Odell återkommer till i insändaren, Sverige och Tyskland.

Vi börjar med Sverige. Här är det enda stödet till vindkraft elcertifikat. Dessa gav under 2012 stöd till elproducenter för grön el om 200 kr per producerad MWh. I Sverige fungerar inte Odells argument, vindkraft kostar 50-90 öre/KWh att producera och stödet från elcertifikat ger bara 20 öre per producerad Kwh. Elpriset har legat runt 30 öre/KWh på marknaden under 2012. Detta innebär att majoriteten av vindkraftverken i Sverige gjorde förlust under 2012 - de har inte alls garanterats någon lönsamhet. 30 öre för såld el + 20 öre för elcertifikaten ger 50 öre / KWh. Eftersom elen anses kosta 50-90 öre/KWh så gjorde vindkraften i bästa fall ett nollresultat under 2012, de allra flesta gjorde förlust.

Statistik om elcertifikaten kan hämtas hos Svenska Kraftnäts verktyg Cesar.

Vi fortsätter med Tyskland så snart jag fått tag på tillräcklig data om elpriserna och stöden.

Att skapa stabila och förutsägbara spelregler för elproduktionen i Europa och successivt fasa ut snedvridande subventioner är den viktigaste frågan för den som verkligen vill slå vakt om Vattenfalls framtid och inte bara plocka billiga politiska poäng.

Här levererar Mats Odell i min mening en bra poäng. Problemet med argumentet är att Mats Odell stödjer baskraft. Baskraft som i Sverige utgörs av Kärnkraft och Vattenkraft. Dessa båda energislag har problem som sopas under mattan och faktiskt utgör en subvention som Odell själv är emot.

Vattenkraften orsakar skador på miljön. Främst fisket tar stor skada där vi näst intill utrotat många arter i Östersjön pga vattenkraften. En stor fara för fisken är att dammarna stängs för att spara vatten till senare. Fiskens rom som gärna ligger längs älvens kanter efter vattenkraftverken torkar ut och dör när vattnet slutar rinna till och älven sjunker ner till en liten rännil. Även andra skador uppstår. Se organsiationen Älvräddarna för mer information om vattenkraftens mörkade baksidor. Sålänge vattenkraften inte tar sitt miljöansvar och håller jämna flöden genom älvarna så kan vattenkraften ge ett artificiellt lågt pris - en klar och tydlig subvention genom att samhället tillåter vattenkraftsägarna att externalisera sina kostnader. Någon annan får betala mellanskillnaden mellan ett miljömässigt bra pris på vattenkraftsel och det verkliga priset som tas ut som orsakar miljöskador.

Kärnkraften i Sverige sägs producera el för ca 22 öre / KWh. De flesta som förespråkar kärnkraft stirrar sig blinda på denna siffra och inser inte att våra kärnkraftverk byggdes för länge sedan. De har dålig säkerhet, de byggdes i statlig regi utan att behöva skaffa sig lån till marknadsränta. De har ännu idag försäkringar som endast täcker en bråkdel av vad en kärnkraftsolycka kostar - även det en klar och tydlig externalisering av kostnader som samhället tillåter. När vi tittar på vad nybyggd kärnkraft kostar så hittar man siffran 50-90 öre per producerad KWh. Känns den siffran igen? Ja det är samma pris som vindkraft kostar. Kärnkraften har fördelen av att kunna ge jämnare kraft än vindkraft. Dock hävdar jag att kärnkraftens pris fortfarande vid denna nivå är subventionerad genom att man ännu inte löst avfallsfrågan på ett betryggande sätt. Man räknar i Sverige med att det saknas 30 miljarder kronor i kärnavfallsfonden. Att låta kärnkraftverken fortsätta producera avfall men inte betala tillräckligt för att kunna ta hand om det är en klar och tydlig subvention. Det har ändå gått 50 år sedan vi började med kärnkraft och ännu är frågan inte löst. Tror någon på allvar att denna fråga någonsin kommer att lösas? Jag tror att man inte löser frågan eftersom man vet att det gör kärnkraft dyrare än andra energislag. Läser man kommentarerna till Odells insändare ser man också att många kommentarer handlar om att kärnkraften kommer att bli fantastiskt billig när vi bygger kärnkraftverk som kan använda det gamla avfallet som bränsle. Problemet är att sådana reaktorer har provats av många olika slag både i forskningssyfte och kommersiellt. Ingen sådan reaktor har blivit ekonomiskt lönsam och de har haft högre olycksfrekvens än vanliga kärnkraftverk av generation 2 och 3+. Det finns en bra rapport om breederreaktorer här för den som vill läsa mer om varför det är osannolikt att det blir någon räddning.

Varje gång det börjar blåsa störtdyker elpriserna, vilket tidvis tvingar priset under noll för att elöverskottet ska gå åt. Detta drabbar dock inte vind- och solenergin, som på olika sätt garanteras inkomster oavsett elpris.

Solv och vindkraftsel behöver ett elpris över 30 öre / KWh i Sverige för att vara lönsam med stöd.
Om Odells siffror stämmer och elproducenten får 40 öre / KWh i Tyskland så behöver de ett elpris på över 10 öre / KWh för att vara lönsamt. Självklart drabbar ett lågt elpris även frön el.

Jag kommer att fortsätta bemöta fler argument i Odells insändare framöver.

2013-08-01

Globalthinker

0

Som oberoende bloggare om vindkraft har Vindkraftsportalen fått inbjudan till konferensen "WIND POWER RESEARCH IN FOCUS 2013" på Chalmers om de senaste rönen om vindkraft. Det ska föreläsas om nya tekniska innovationer och miljöaspekter. Spännande! Självklart åker vi dit!

Det finns möjlighet till frågestund med forskare och industrirepresentanter och jag hoppas kunna ställa frågor. Har ni några frågor ni vill att jag ska ställa, skriv dem i kommentarsfältet så tar jag med mig dem.

Ämnen som kommer att beröras på konferensen är bl.a:

• Isbildning på vindkraft i nordiskt klimat och hur väl lösningar på det fungerar.
• Lärdomar från dansk offshore-vindkraft.
• Ny finsk beräkningsmodell för bullerberäkningar.
• Vindkraftens effekter på skandinaviskt djurliv.
• Vindkraftens effekter på kungsörn.
• Prognoser för vindkraftsproduktion, reglering mot elnätets behov och andra storskalig energisystemsfrågor.
• HVDC-nät i Nordsjön.

Som ni ser är det många områden som det brukar skrivas om här som kommer att diskuteras, också många områden som det finns gott om myter om.

2013-08-01

Globalthinker

0

Inloggning krävs

För att stärka ett argument i en diskussion om vindkraft nyligen gick jag till vindstat.nu som så många gånger förr. Sedan 1998 har vindstat.nu samlat in statistik från vindkraftsproducenter. Frivillig insamling.

Förvåning beskriver bäst vad jag kände när sidan laddat klart. Vindstat har låst ner all statistik om vindkraftsproduktionen! Det som förr var svåråtkomligt men ändå tillgängligt ligger nu bakom inloggninglås. Man går tvärt emot PSI-lagens anda och den globala våg av publicering av öppna data som nu sköljer över nätet. Nu är det förvisso ett privat aktiebolag det handlar om och inte någon myndighet, men det känns ändå som fel väg att gå.

Vindstats beslut riskerar att försämra beslutsfattande, försvåra forskning och försämra insynen i effektiviteten och balansen i den svenska elproduktionen. I dagsläget är nu vindkraftsstatistiken ännu mindre tillgänglig än kärnkraftsstatistiken är som redan den var under all kritik.Man skriver att finansiering av vindstat inte lösts och att det är anledningen till inlåsningen. Jag har ett förslag på finansiering.

Släpp all rådata fri via ett API och låt inrapportering av produktionsstatistik via API:et vara fri. Låt andra använda detta API upp till säg 100 månatliga uppslag eller annan gräns. Om man behöver fler uppslag än så har man råd att betala. Kringtjänster såsom rapporter om statistiken kan säljas. Grafgenerator som skapar bilder utifrån frågeparametrar (API:et) kan tillhandahållas och även där tas betalt per uppslag eller månad.

Vad jag förstår hämtar vindstat fortfarande statistik via modem. Folk födda efter 1990 vet inte ens vad det är för något. Vindstats system verkar vara helautomatiserat. Det kan verkligen inte kosta mycket för vindstat att underhålla ett API och spara statistik.

I min upprördhet har jag mejlat stora vindkraftsoperatörer mfl för att undersöka om de har intresse av att rapportera statistik till ytterligare ett sytem om detta system släpper rådata fritt. Jag har en idé om att samla in produktionsstatistik från alla energislag, import/export samt förbrukningsstatistik för att kunna visa grafiskt i realtid samt tillgängliggöra rådatat just fritt. Vi får se vad det kan finnas för intresse. Kanske får vindkraftsproducenter mfl inte de tjänster de hade velat ha av Vindstat ändå, deras hemsida har alltid sett ut som om den gjordes av en hobbyprogrammerare 1998. Kanske kan en ny organisation fylla några luckor.

2012-08-07

Globalthinker

0

Var drar man gränsen för att ta bort inlägg?

Denna debatt sköts på samma sätt som grönfalangens propaganda, d.v.s. mycket oärligt. När de huvudpropagandisten har slut på argument så modifierar han helt sonika inlägg som skrivits av personer som framför, för honom, obekväma fakta.

Det är inte lätt att moderera kommentarer. Kommentarsfältet fyller en viktig funktion i att förtydliga och bredda informationen och argumenten som finns i artiklar, bloggen och i myterna. Vissa komentarar är dock rena upprepningar, upprepningar av redan motbevisade myter. Upprepningar utan någon som helst ny fakta för att backa upp dem. Sådana kommentarar kan omöjligen informerar läsarna om något värdefullt. Det ger ingen ett förbättrat kunskapsläge. Ibland är det svårt att hitta gränsen mellan de inlägg som leder till en sansad debatt där läsarna får mer och bättre information och de som inte ger något. Vi tar definitivt inte bort inlägg som innehåller "obekväma fakta". Inlägg som saknar referenser för extraordinära påståenden och smutskastning tas dock bort om de tar över debatten.

Var drar man gränsen för att spärra användare?

Som tur är är det många inlägg som är helt felaktiga och lätta att bemöta med bra källor. Men det finns såklart en gräns för dem, när de har bemötts tillräckligt många gånger måste kommentarerna tas bort för att ge bredd åt fler diskussioner. När en kommentator tror så innerligt att de har rätt att inte ens professor inom berört område kan motbevisa kommentatorn att denne har fel så är det inte mycket att göra. Fortsatt debatt kommer inte att hjälpa någon.

Vindkraftspositiva och kärnkraftsnegativa kommentarer spärras hos Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Det tog ungefär 15 kommentarer på Föreningen Svenskt Landskapsskydd innan de spärrade "Globalthinker" där. Betydligt färre antal inlägg än vad FSL:s anhängare fick skriva på Vindkraftsportalen innan vi började spärra dem. Det är tråkigt att vi i denna tidsålder inte kan argumentera sakligt och med logiska argument. Tron har fortfarande en mycket mycket stark makt över allt från politik till elproduktion.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd blockerar obekväma kommentatorer

2012-06-08

Globalthinker

0

Den senaste veckan har vi hört rapporter om att det saknas ca 30 miljarder kronor i den svenska kärnavfallsfonden^[1]. Jag ska försöka förklara varför det är intressant i diskussionen om vindkraft.

Det finns många som intensivt tror att kärnkraft är det enda rätta, att det är billigast och bäst. De tror gärna att om vi bygger vindkraft i Sverige så kommer Sverige att krossas som nation under sina elpriser. De hänger upp sig på vindkraftens subventioner och jämför priset på el från vindkraft med de låga elpriser som kärnkraftsbolagen tagit fram för priset på el från kärnkraft. Den jämförelsen haltar av många anledningar.

Därför tänkte jag att vi idag ska titta på de "subventioner" som finns för energislagen och beröra det som gör det svårt att jämföra priset på el från vindkraft och kärnkraft.

Kärnavfallsfonden

Först tittar vi på kärnavfallsfonden. Hit betalar alla ägare av kärnkraftverk idag 1 öre per producerad KWh. Fonden har många syften; den ska bl.a. räcka till att forska fram en säker metod för slutförvaring av avfall och för att genomföra slutförvar av avfallet.

Här svarar de flesta kärnkraftskramare direkt:

Hade inte grönfalangen dessutom stoppat utbyggnaden av nya moderna verk så hade vi varit på god väg att förbränna det avfallet vi redan har.

Tyvärr är det så att till avfall räknas inte bara uttjänt bränsle utan även generatorer, trycktankar, rör osv som är så radioaktiva efter 40+ års tjänst att de måste slutförvaras. Dessa komponenter kan inte användas som bränsle i "moderna verk".

Det finns också mycket stora kostnader befattade med det som kallas moderna verk eller framtidens kärnkraftverk (Generation 4 och uppåt). Dessa kärnkraftverk använder sig oftast av flytande bly eller natrium som kylmedium för att kunna hålla igång reaktionen i uttjänt bränsle. Dessa kylmedium medför mycket större risker som vi sett genom historien.

Monju som är en breed-reaktor i Japan fattade eld år 1995. Det tog 15 år att reparera den[2]. För att hålla sitt natrium flytande har den dessutom förbrukat el under dessa 15 år. Reaktorn har hittills kostat 50 miljarder kronor att bygga och kan maximalt generera 260 MW. Troligen kommer den aldrig att tas i komersiellt bruk igen då många delar nu redan tjänat ut innan verket ens hunnit producera så mycket el som det förbrukat under bygge och reparation. Man ljög som vanligt något alldeles fantastiskt om olyckans omfattning.

I Frankrike har bl.a. Tricastin som också är en snabb breed-reaktor råkat ut för olycka där natrium läckt ut. Reparationskostnaden har beräknats till 300 miljoner kr. [3]

I Kalpakkam i Indien har man dragit på sig två allvarliga olyckor i en och samma snabba breed-reaktor. Bl.a. läckte 100 Kg radioaktivt natrium ut. Reparationskostnad 2 miljarder kr 1987 + 200 miljoner kr 2002. [3]

Breed-reaktorer förkommer mycket oftare i olycksstatistiken än de vanligare lättvattenreaktorerna som vi har i Sverige.

Så nej, vi kan nog inte räkna med att avfallsproblemet ska lösa sig genom att vi bygger en snabb breed-reaktor i Sverige. Slutförvar är den mest ekonomiska och realistiska lösningen i dagsläget och det är det vi måste planera för, och det är den kostnaden som kärnkraften måste bära genom att avsätta kapital i Kärnavfallsfonden.

Nybyggd kärnkraft ger dyrare el än gamla verk

När man byggde kärnkraftverken i Sverige på 70 och 80-talen så byggdes de med statliga medel eftersom staten var ägaren. Någon marknadsränta behövde inte betalas. Därför kan man inte använda sig av pris på el från dessa kärnkraftverk i jämförelsen med vindkraftverk eftersom vindkraft nästintill uteslutande finansieras med marknadsräntor.

Nya kärnkraftverk måste också uppfylla högre säkerhetskrav. Vi har sett effekterna av jordbävningar och tsunamis i Japan. Vi vet att terrorister skulle kunna använda flygplan för att förstöra reaktorer och skapa otroligt destruktiva olyckor, finska Olkiluoto 3 har byggts för att klara en flygplanskrasch. Det behövde man inte oroa sig för på 80-talet, sjävklart kostar denna säkerhet mycket pengar vilket gör att priset på elen som verket producerar måste bli högre.

Kärnkraften räknar inte in alla kostnader

Idag subventioneras kärnkraftverk fortfarande till stor del av statliga lågräntelån. Lån som vindkraften inte får ta del av. Dessutom tar skattebetalarna oftast risken om något går fel. Arevas mångmiljardförlust vid bygget av Olkiluoto 3 ser ut att få bäras av franska skattebetalare då bolaget är statligt ägt, och Frankrike utlovat ett kostnadstak på bygget. Finländarna klarar sig billigt undan, men är det rättvist? Borde inte Finländarna få betala det riktiga priset för sin kärnkraft? Kanske hade de inte byggt mer kärnkraft om de betalat de rätta priset.

Även svenska staten har bidragit med 1 miljard kr till Olkiluoto 3 genom Svensk exportkredit, våra skattemedel. Så visst är byggnationen av kärnkraftverk subventionerad.

Vidare är inte kärnkraftverken i världen betryggande försäkrade. När en stor kärnkraftsolycka inträffar står bolagen med byxorna nere. Tepcos aktie har i princip utplånats. Staten har fått gå in, och återigen står skattebetalare och betalar för kärnkraftens mörkade kostnader. Då ska man ändå betänka att säkerheten varit medvetet eftersatt i många japanska reaktorer för att nå maximal vinst under decenium.

Vindkraften räknar inte in alla kostnader

Vindkraft behöver reglerkraft då det är en intermittent energikälla. Blåser det inte måste någon annan producera den efterfrågade elen. Reglerkraften behöver dock stå still när vindkraften producerar och efterfrågan är låg. Att ha stillastående reglerkraft kostar pengar. Det kärnkraftsförespråkarna bekvämt glömmer bort är att kärnkraft också behöver reglerkraft. Det går inte att växla kärnkraften upp och ner i effekt, det skiljer mer än 50% i efterfrågan mellan dag och natt på el i Sverige. Kärnkraften går dock på 100% dygnet runt, det är vattenkraften som fyller i resten när det behövs.

Den mängd relgerkraft vi har i Sverige räcker till både kärnkraft och vindkraft, vi är lyckligt lottade. Enligt beräkningar kan vattenkraften reglera upp till 30 TWh el per år från vindkraft. Förra året producerade vindkraften 7 TWh, så vi kan bygga ganska mycket mer vindkraft innan vi slår i detta tak.

Vad säger de senaste studierna om priset på el från kärnkraft och vindkraft?

Todo

 [1] Skånskan - Kärnkraftsbolagens mardröm – avfallet

[2] http://www.fissilematerials.org/blog/2010/05/japanese_fast_breeder_rea.html
[3] http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_nuclear_power_accidents_by_country

2011-11-21

Globalthinker

0

Indelning i elområden

Nu har fyra elområden införts i Sverige. Anledningen är att försöka få marknaden att hitta lösningar på elbristen som uppkommer i Skåne då och då. Det sägs att "signalen" som det högre elpriset skickar ska hjälpa till. När elpriset blir dyrare i Skåne blir det mer lönsamt att isolera och byta ut uppvärmingssystem i eluppvärmda hus, att byta ut sina gamla glödlampor m.m. vilket minskar förbrukningen. Då behövs inte kapaciteten i elnätet från norr till söder byggas ut lika mycket eller lika fort.

Tyvärr har man inte samtidigt infört timdebiterad el för privatpersoner och små företag. Varför är det viktigt? Prissignalen når bara fram i form av ett genomsnittspris och vi sparar el hela dygnet istället för när vi verkligen behöver spara el!

Timdebiterad el - tvätta på natten och spara en slant?

Elbrist uppstår bara dagtid och på kvällen. Om man faktiskt sparade pengar på att inte värma huset så mycket, inte tvätta, inte dammsuga och annat energikrävande framförallt klockan 18 - 19 så skulle nog många försöka flytta det till annan tidpunkt. Vi skulle då få ner elpriset de timmarna och inte belasta nätet så hårt vilket också skulle minska importbehovet från ofta sämre utländsk elproduktion.

Det finns en bra sida på Nordpool:s webbplats som visar spotpriset det senaste dygnet. Under natten skiljer sig inte priserna åt alls. Under timmarna när det förbrukas mest el, mellan klockan 18 och 19, så uppstår kraftig elbrist i södra Sverige. Då blir priset häftiga 150% högre än det är i norra Sverige.

Hur stor del av din elförbrukning skulle du kunna flytta till natten? Kanske inte så mycket? Men vi skulle sannolikt kunna minska belastningen just klockan 18-19 om det lönade sig.

Tabell för elpriset 2011-11-21

http://www.nordpoolspot.com/Market-data1/Elspot/Area-Prices/ALL1/Hourly/

2011-07-13

Globalthinker

0

Har Fredrik Reinfeldt koll på framtidens energi- och resursproblem, det verkar faktiskt så om man får tro Kjell Aleklett. Det är utan tvekan goda nyheter. Reinfeldt meddelar att regeringen ska tillsätta en framtidskommission. Håkan Juholt sågade snabbt komissionen, vilket såklart är pinsamt eftersom Juholt inte förstår det allvarliga läget vi står inför. Framförallt tänker jag på Peak Oil, oljetoppen, men även Peak Coal rycker allt närmre och produktionstoppen för naturgas är inte heller långt borta. Massiv global energikris.

På vindkraftsportalen tycker vi att en framtidskomission därför låter lysande. Det går inte längre att planera fyra år framåt, vi måste förebereda oss nu för de omvälvande förändringar, långt snabbare och starkare förändringar, som kommer de närmsta 20 åren än som skett sedan oljans era startade. Bra initiativ Reinfeldt!

Almedalen 2011, framtidskommisionen - Kjell Aleklett reflekterar
Framtidskommission ska möta Sveriges utmaningar - DN Debatt
Juholt sågar som blind man framtidskommissionen - Expressen

2011-05-28

Globalthinker

0

För vindkraftsportalen går det fortsatt framåt. Vi får nu 400 besök i månaden av 350 unika besökare. Många besök kommer ifrån kommuner och elproducenter - mycket roligt! Det är dags att ge er läsare anledning att komma tillbaka varje vecka, så jag kommer nu att samla veckans vindkraftsnyheter under Artiklar varje söndag så att det alltid finns något färskt att läsa!

Jag läste en insändare från Energimyndigheten i Ny Teknik nyligen som fick mungiporna att krypa uppåt. Företrädarna för myndigheten sågade vindkraftsmotståndarföreningen "Svenskt Landskapsskydd" längs med fotknölarna.

Att föreningen inte kan räkna och överdriver risker med vindkraft är vida känt som tur är. Det var ändå skönt att läsa att fler deltar i kampen mot myter om vindkraft.

De nämnde särskilt Marian Radetzki, en nationalekonom som tror sig veta allt om oljeproduktion, skiffergas och vindkraft utan en tillstymmelse till ödmjukhet. Även Johan Fagerström som är delaktig i förvirrarföreningen Stockholmsinitiativet fick sig en känga.

Artikeln om Svenskt Landskapsskydd på Ny Teknik finns att läsa här.

2010-12-13

Globalthinker

0

Då var det vinter igen, och mina tankar går tillbaka till vintern 2009 och vintern 2008 då hälften av kärnkraften stod still och tvingade upp elpriset till rekordnivåer. Sverige retade upp norrmännen som fick dyrare el för att de tvingades sälja så mycket till oss under 2009 vilket tömt deras vattenmagasin.

I år lovade kärnkraftsindustrin Maud Olofsson dyrt och heligt att alla reaktorer skulle vara i drift den här vintern. Hur väl har de infriat sina löften? Inte särskilt väl alls som man kan se nedan. Frågan jag ställer mig är om det ligger något i det Berga energi sa på Aktuellt i förra veckan - att kärnkraftsbolagen tjänar mer pengar på att låta några reaktorer stå still än att ha dem i drift. Visst säger det sig själv att man tjänar mer om man behöver mindre bränsle, får mindre avfall och behöver mindre personal men ändå drar in lika mycket pengar. Men så illa är det inte. Kärnkraft är komplicerat. Bolagen kanske bara misslyckas år efter år efter år med att producera den el de lovat eftersom det är svårt.

Idag ser det ut såhär:

Siffrorna hämtade 2010-12-13 klockan 20:52 från producenternas driftsidor:
http://www.vattenfall.se/sv/aktuellt-driftlage-forsmark%20.htm
http://www.vattenfall.se/sv/aktuellt-driftlage-ringhals.htm
http://www.okg.se/

Tekniska data kan ses på dessa sidor:
http://www.vattenfall.se/sv/tekniska-data_63983.htm
http://www.vattenfall.se/sv/tekniska-data.htm
http://www.okg.se/templates/Page____183.aspx

Rubrikerna låter inte vänta på sig

DI.se "Elpriset rusar efter nya problem i Ringhals"

Spotpriset på el på den nordiska elbörsen Nordpool steg på måndagen till i snitt 1:33 kronor per kilowattimme för el som förbrukas under tisdagen. Saltvatten har i natt läckt in i turbinsystemet på Ringhals 4, och åtgärder pågår för att rena vattnet, enligt ett meddelande på kärnkraftverkets hemsida.

http://di.se/Artiklar/2010/12/13/222525/Mer-karnkraftsproblem-hogre-priser/

DI.se: "Skogsindustrin rasar mot reaktorstopp"

Vissa företag säger rakt ut att det här med elpriser och osäkerheten kring elmarknaden är en bidragande orsak till att de inta har valt att producera i Sverige.

http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=282152&rlt=0&pid=222544__ArticlePageProvider&epslanguage=sv

Svenska Kraftnät lämnade en rapport 2009 till näringsdepartementet om kärnkraftens problem

Vintern 2008/2009 inleddes med att flera kärnkraftblock var ur drift från oktober till början av januari. Som högst var upp till 3 000 MW av kärnkraften ur drift. Vid årsskiftet rådde osäkerhet om de berörda blocken skulle komma i drift inför förbrukningstopparna. Magasinsläget i Sverige var lägre än normalt. Konsekvensen blev en stor nettoimport till Sverige.  

Vintern 2008/2009 inleddes med att flera kärnkraftblock var ur drift från oktober till 

början av januari. Som högst var upp till 3 000 MW av kärnkraften ur drift. Vid 

årsskiftet rådde osäkerhet om de berörda blocken skulle komma i drift inför 

förbrukningstopparna. Magasinsläget i Sverige var lägre än normalt. Konsekvensen 

blev en stor nettoimport till Sverige.  

http://www.svk.se/Global/02_Press_Info/Pdf/090706_Effektbalansen_Rapport.pdf

SVD Näringsliv: Elbrist hotar vid kall vinter (2010)

Regeringen är bekymrad inför vintern och risken att många kärnkraftverk inte kommer att vara i bruk. För tillfället står sex av tio svenska kärnkraftreaktorer stilla och den samlade effekten ligger på runt 40 procent, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/elbrist-hotar-vid-kall-vinter_7000321.svd

2010-10-13

Globalthinker

0

Google investerar i en elkabel som kan liknas vid ett stamnät längs med USA:s östkust. Den kommer att ligga utanför New York och Washington en kilometer utanför kusten där många vindkraftsprojekt skulle bli lönsamma. De som bygger vinkraft ska kunna koppla in sina vindkraftverk på kabeln och Google tar hand om transformation och distribution.

Kina är det land i världen som bygger mest vindkraft, men USA är god tvåa! Amerikanerna räknar med att kunna få 20% av sin elproduktion från vindkraft redan år 2030.

Om Google får igenom sina planer tror jag att många kommer att ta språnget och bygga vindkraftsparker där, det är riktigt bra vindlägen och grunt vatten - riktiga guldlägen!

Läs mer på good.is.

2010-10-01

Globalthinker

0

Det är dags att göra en bättre jämförelse mellan kärnkraft och vindkraft. Vindkraftsmotståndarna pekar ofta på vindkraftens produktionskapacitet på 20-30% som orsaken till att vindkraft är oekonomisk - detta utan att förstå att det är oekonomiskt att sikta på någon annan siffra.

Vindkraftsmotståndarna skryter gärna istället med hur fantastisk kärnkraften är och förespråkar kärnkraft som den ultimata lösningen på att få ner det redan låga svenska elpriset.

Jag vill svart på vitt visa hur ofta svensk kärnkraft står still, och att den inte är så fantastisk som kärnkraftskramarna påstår. Vi börjar med att titta på en graf över Vattenfalls kärnkraftsproduktion för idag.

På Vattenfalls hemsida kan man se nuvarande produktion i deras svenska kärnkraftverk live. Fungerar de idag?

Vi kan också se information hos OKG om deras produktionsstatus i kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn. Fungerar de idag? Nej även där står en reaktor still, det är R3 som är den största reaktorn som står still och ger 0 MW.

Spara statistik

På sikt vill jag samla in informationen från alla svenska kärnkraftverk och spara grafer som gör det möjligt att jämföra energislagen i Sverige på ett bättre sätt. Kanske kan jag få hjälp av govdata så vi får ett bra exportformat/API att hämta produktionsstatistik genom.

2010-09-01

Globalthinker

0

Föreningen Svenskt Landskapsskydd har länge samlat på sig nya medlemmar. De påstår sig ha mer än 10000 medlemmar nu som betalar dem 200:- per år. Det verkar vara en lönsam affär det där att driva motstånd mot vindkraft. Två miljoner om året hade gärna jag tagit emot för att driva den här bloggen.

Idag tänkte jag krossa några av deras myter de publicerat i en artikel de kallar "Sanningar om vindkraft". Notera att de inte har några källor för ett enda av sina påståenden.

1. Vindkraften ger inga arbetstillfällen i Sverige

Att konstruera, tillverka, transportera, montera och underhålla vindkraftverk ger definitivt arbetstillfällen. Förvisso vore det bättre ju färre arbetstillfällen som krävs eftersom det är kostnad som till slut hamnar på elräkningen. Vindkraften är i paritet med antal arbetstillfällen med kärnkraft per producerad KWh. Vattenkraften har minst underhåll och kräver mycket lite personal per producerad KWh. Läge att avskaffa vattenkraften med det argumentet?

2. Vindkraftverk låter jättemycket och de är fula

Vindkraftverk avger ljud främst framåt och bakåt i vindriktningen. I övriga vinklar är det mycket svårt att höra dagens vindkraftverk. Det finns regler som reglerar hur mycket vindkraftverket får låta vid boendes tomtgräns - den nivån är 40 dB och det är ungefär så mycket som ditt kylskåp låter när du är i köket. Det är dock worst-case, majoriteten av tiden hörs inte vindkraftverk alls.

Vad gäller om de är fula eller ej - själv tycker jag att de är vackra. Upplevelsen av en viss byggnad eller maskin är subjektiv så det påståendet är definitivt ingen sanning.

3. Vindkraftverk dödar fåglar och fladdermöss

Det är förvisso sant, men det gör alla byggnader och många andra mänskliga aktiviteter. Vindkraftens inverkan på fåglar och fladdermöss är försumbar och det kan man läsa mer om under krossade myter om fåglar.

4. Fisk och andra vattenlevande organismer störs av vindkraftverk

Fisk trivs väldigt väl vid de artificiella rev som vindkraftverkens fundament utgör. Fiskare får inte tråla i området och platserna blir därför naturliga lekplatser för fisk som kan föröka sig väl. Man kan läsa mer om det i en artikel på MiljöAktuellt där de publicerar forskningdata om fisk och vindkraft.

5. Vindkraftverk producerar el bara 20 procent av tiden

Det stämmer inte. Vindkraftverk producerar el ca 96% av tiden, klart högre än t.ex. vattenkraft och kärnkraft. Dock producerar vindkraften olika mycket vid olika tidpunkter. Det FSL försöker säga är att vindkraftens produktion över ett år motsvarar 20% av generatorns möjliga produktion. Det är den optimala nivån för de allra flesta vindkraftverken och det kan man läsa mer om under vad kapacitetsfaktorn avser. Jag kan hävda att kärnkraft är värdelöst eftersom det utnyttjar 3% av tillgänglig energi i uranet. Är det relevant för oss elkonsumeter? Är det inte priset på den producerade elen som är intressant? Där är vindkraft helt i paritet med nybyggd kärnkraft då båda byggts och drivs utan subventioner.

6. Onödigt att bygga dyra vindkraftverk när vi har billig kärnkraft

Kärnkraften är inte så billig som vindkraftsmotståndarna önskar sig - nybyggd kärnkraft kostar redan mellan 50 - 60 öre/KWh vilket är helt jämförbart med osubventionerad vindkraft på bra lägen. Lägg därtill riskerna med kärnkraft som aldrig tas in i elpriset såsom kärnvapenspridning, risken verken utgör som måltavlor för fiendestyrkor och terrorister. Det är lätt att slå ut 10 reaktorer - svårt att slå ut 2000 vindkraftverk utspridda över hela landet. Finska O3 beräknas behöva debitera över 60 öre/KWh trots att bygget subventionerats av flera länder bara för att nå break-even.

7. Vindkraftverk subventioneras kraftigt av staten

Staten ger inte vindkraft en enda krona. Det enda stöd som delas ut fås via elcertifikatssystemet. Detta system finansieras helt via förbrukarnas elräkning. Utav avgiften för elcertifikat går majoriteten till vattenkraft (nybyggd och olönsam vattenkraft) samt biokraftvärme (fjärrvärme). Endast 10% av elcertifikatens stöd går till vindkraft. Det utgör ca 2 öre / KWh på din elräkning utav elcertifikatens 6 öre / KWh. Oftast ligger elpriset nu med överföring, moms och skatt på 150 öre/KWh. Är det en kraftig subventionering? Vad var subventioneringen när de 10 kärnkraftsreaktorer som nu är i drift? Flera hundra miljarder?

8. Det kommer aldrig att gå att bygga 30 TWh vindkraft i Sverige till år 2020

Inte om alla som kan motsätter sig vindkraft. Tyskland som har sämre vindförhållanden och därför behöver fler vindkraftverk för att få samma effekt och dessutom har mindre landyta och fler invånare producerar redan nu 35 TWh per år och den utvecklingen har skett på 10 år. Det är fullt möjligt för Sverige att nå målet om 30 TWh till 2020.

9. Man behöver bygga lika mycket reserv- och reglerkraft som man bygger vindkraft

Reglerkraften är en komplex fråga för alla förnyelsebara energislag. Utökad handel mellan länder minskar kraven på reglerkraft, blåser det inte i Norge så blåser det kanske i Polen. Det genomförs stora satsningar på överföringskablar mellan länder såsom Norge, Storbritanninen, Nederländerna, Tyskland, Sverige och Danmark. Det här är är det område som alla förnyelsebara enregislag ännu tampas med. Det finns många energilager-lösningar på gång, men det är ännu ganska dyra. Så här håller jag delvis med kritiken mot vindkraft.

10. Man får epilepsi av vindkraftverken på grund av att det flammande solljuset som passerar genom vindkraftverkets vingar

Ställ dig bakom ett träd när det blåser med solen bakom trädet. Åk tåg när solen fladdrar genom trädkronorna. Hur många har fått anfall på tåget jämfört med bredvid ett vindkraftverk? Jag har sett två på tåget som fått anfall. Inte berodde det på vindkraft iaf.

Inga källor som vanligt.

11. Vindkraftverk bidrar enbart med någon ynka procent av Sveriges elproduktion och kan aldrig ersätta kärnkraften

Om man inte bygger någon vindkraft kan den inte bidra med något. Målet är inte, och har aldrig varit att vindkraft ska ersätta kärnkraft. Det första rimliga målet är att nå 10% av vår elproduktion vilket är lätt. Att nå 30% är möjligt, vi får se vad det blir beroende på hur ekonomin förändras i olika energislag framöver.

En sak är säker - konkurrensen om och priset för uran, kol, naturgas kommer att öka och konkurrensen och priset för vind förbli densamma. Givet tid kommer vindkraft att bli billigare än kärnkraft, (uran är en ändlig resurs), och alla fossila icke förnyelsebara energislag.

12. Landskapet kommer bli fullt av rostiga, uttjänta vindkraftverk

Vindkraftverk i Danmark har visat sig ha gott andrahandsvärde. Ägarna monterar ner och sätter upp större verk och utnyttjar den redan gjorda investeringen i fundament och framdragen elanslutning men med bättre avkastning från moderna vindkraftverk. Någon annan som ger sig in i branschen kan köpa det äldre begagnade för en spottstyver eftersom det redan betalt sig.

Alla vindkraftsägare har krav på sig att montera ner verk som inte längre är i drift och mig veterligen har alla verk som tagists ur drift också så gjorts.

13. Ett vindkraftverk producerar inte ens den energi som gått åt vid tillverkningen

Det är såklart en ren och skär lögn. Vindkraftverk producerar redan inom 6-12 månader den energi som krävs för att tillverka, transportera och montera verken. De har en livstid på oftast 25 år och producerar alltså i storleksordningen 25-50 ggr mer energi än vad som går åt. Det är klart bättre energimässigt än t.ex. skifferolja (1:3).

14. Vindkraftverk bidrar inte till att miljön förbättras utan tvärtom

Afrikanerna som dör för att bryta vårt uran för att vi ska få "billig" el håller nog inte med. Inte heller våra barn som får ta hand om tusentals ton radioaktivt avfall vi producerar varje år som inte duger till mycket annat än att göra pansarbrytande ammunition och kärnvapen.

15. Våra fastighetsvärden kommer att minska kraftigt om man bygger vindkraftverk i närheten

Undersökningar i Australien och Storbrittanien har visat att fastighetsvärdena är helt opåverkade av vindkraftsetablering. Sålänge etablering sker någerlunda homogent påverkas alla fastigheter i samma grad vilket för med sig att påverkan blir försumbar - alla måste bo någonstans och hela marknaden kan därför inte av en sådan sak sjunka samtidigt.

16. Det kommer att bli ett säkerhetsavstånd till varje vindkraftverk på 400 meter vilket gör att man inte får vistas eller gå i området

Det låter som ren spekulation. Lång tid har gått sedan FSL påstod detta. Har inte inträffat.

17. Vindkraftverk avger lågfrekvent buller av betydelse för människan

Störning får man av vindkraftverk dagar då vindriktningen är som mest ogynnsam för en viss boende. Främst är det på natten man kan höra dem och störas eftersom annan aktivitet avtar (du stänger av dammsugaren och datorn som överröstar vindkraftverket på dagen).

Mycket handlar här om material - byt till treglasfönster så sparar du inte bara på uppvärmingskostnaderna - du slipper i princip helt ljudstörning även vid ogynnsam vindriktning. Sitter du med gamla tvåglasfönster som saknar lister får du räkna med att inte bara vindkraftverken hörs, även träd, bilar, flygplan och mopedister stör din nattsömn.

Det FSL försöker hinta om är den så kallade "vindkraftssjukan". Det är en ren myt producerad av ett fåtal personer helt utan forskning.

Uppdatering

Eftersom denna sida seglat upp som resultat #2 på Google har uppretade FSL-anhängare tagit över diskussionstråden med inlägg som bryter mot diskussionsreglerna.

Därför har vi stängt diskussionen på denna sida. Alla inlägg som inte handlar om Föreningen Svenskt landskapsskydd har också tagits bort. Vi har även svartlistat två användare. Det kommer mer om detta i bloggen snart som kommer att länkas härifrån.

2010-08-10

Globalthinker

0

I mitt dagliga nyhetssurfande hittade jag en lustig artikel från Svenskt Näringsliv med en självsäker titel; "Tillväxt är bra för miljön"^[1]. Förvisso finns det bra tillväxt i den gröna ekonomin som leder till nerväxt i den svarta ekonomin. Svenskt Näringsliv förstår nog annars inte särskilt väl att tillväxt leder till ökad konsumtion vilket oundvikligen leder till ökad miljöförstöring.

Tittar man enbart på Sverige har miljön blivit oerhört mycket bättre sedan 1970. Utsläppen har reducerats till en femtedel av 70-talets nivåer, samtidigt som ekonomin har fortsatt att förbättras.

Det är inte så konstigt att de valde just det året att jämföra med. Titta man på 1965 eller 1980 så har det inte hänt någonting - vi är precis lika dåliga på miljö nu som då. Denna ekonomernas närmast religösa tiltro på evig tillväxt och att bättre ekonomi skulle ge bättre miljö är en mycket vanlig men farlig tro. Det krävs krafttag för att ställa om Sverige till att bli ett utsläppsfritt land. Här ser vi istället att det inte hänt någonting alls på 50 år.

Man måste också fundera på hur mycket saker vi importerade då gentemot nu, Kinas utsläpp exploderar eftersom de producerar västvärldens prylar. I min mening borde utsläpp från varor som svenskar köper som producerats i Kina belasta svensk utsläpssstatistik för att kompensera. I nuläget är statistiken från Svenskt Näringsliv helt klart missvisande.

[graf - utslappEVV07nov.jpg - uppladdningen fungerar inte just nu]

 Svenskt Näringsliv - Tillväxt är bra för miljön

2010-08-02

Globalthinker

0

De senaste dagarna har jag jobbat på en lite roligare design. Sidan med alla myter har också blivit av en bättre listtyp så att det är lätt att hitta den rubrik man letar efter.

På sikt vill jag koppla "örat" vid varje påstående/myt så att ni läsare kan klicka på de myter ni hört. På så sätt kan jag lägga de som är viktigast att motbevisa längst upp.

Har även via omvägar kommit i kontakt med en "plattform" som kallar sig European Platform Against Windfarms. Varning för falsk propaganda. De verkar inte sky några medel för att smutskasta vindkraft. Deras mål? Att inte få vindkraftverk i sin egen trädgård. Flera anhängare verkar inte heller tro på klimatförändringarna och de utmaningar vi står inför i energi- och transportsektorn så det är inte helt oväntat att de använder sig av icke vetenskapligt belagda argument såsom att man blir psykiskt sjuk av vindkraft. Nåväl - en utmärkt källa till myter för oss på Vindkraftsportalen!

Har du hört något konstigt om vindkraft som du inte tror är sant?
Mejla oss på info@vindkraftsportalen.se så hjälper vi dig med svar.

2010-05-04

Globalthinker

0

Idag har jag lagt till kommentarssystemet Disqus. Det är utan tvekan det trevligaste och snabbast växande kommentarssystemet just nu.

När du loggat in i Disqus kan du kommentera direkt på alla sajter som använder Disqus. Man kan logga in med Facebook Connect, Twitter, OpenID m.m. Det är enkelhet i ett nötskal det och jag hoppas att det gör att ni kommenterar våra artiklar och blogginlägg!

2010-05-03

Globalthinker

0

Efter många år av intresse för miljö- och energifrågor är det dags för mig att starta en portal om vindkraft som avlivar de gamla myterna om vindkraft och gör en rättvis jämförelse mellan vindkraft och andra energikällor ur fler perspektiv än produktionskostnaden.

Till att börja med kommer en blogg att uppdateras varje vecka. Därefter kommer rapporter om vindkraft att börja samlas in för att kunna länkas till i artiklar och blogginlägg där det behövs faktakällor. När vi fått tag på en intresserad skribent kommer vi att lägga in nyheter ett par gånger i veckan som berör vindkraft.

På sikt kommer vi att lägga till ett forum för att stimulera debatt.

Ännu lite längre fram önskar jag att vi får möjlighet att testa produkter från de producenter som riktar sig till  privatpersoner eller små föreningar/företag för att ta fram råd till alla er som vill satsa på vindkraft men saknar faktaunderlag.

Vart vi tar vägen efter det får vi se, det hänger mycket på vad ni uppmanar oss att lägga till. Gör din röst hörd och meddela oss dina önskemål i kommentarsfältet nedan!